Pengar kan köpa dig välfärd och en lättare vandring i den grå verklighetens dyngpöl. Men aldrig lycka. Såna saker får du fixa själv, utan pengar.

Under många, många år har jag sett hur människor förändras av något så simpelt som en höjd lön, eller en anställning som ger mer än man räknat med. Ekonomiskt då. När den gamla råbarkade kommunisten får ett erbjudande från en arbetsgivare, så skickar han hela sin egen ideologi i septitanken. Då försvinner tänket på kollektivet och arbetarklassens strävan. Då ser man bara till sig själv. JAG. Jag får mer pengar. Skit i politiken…

Jag har själv fått erfara strebermentaliteten på nära håll i över 20 år. Till slut blir strebern helt ensam. Ingen jävel orkar med sådana människor. Det är dessa förträffliga pappskallar som finns på ”elitsinglar.se”. Jag försökte att ”Wallraffa” på den där sidan, men blev utslängd fortare än på ”pokerforum.se”. Kontrollen är lika hård på båda elitsidor. Jag passar inte in. Alltså ska jag tystas eller bannas. Jag ser det som en merit att bli utkastad av så jävla patetiskt folk.

Pengar är vad som gäller. En karl utan pengar får inget napp på ”elitsinglar.se”. En karl med pengar får däremot hur många damer som helst. Det spelar liksom ingen roll om fanskapet är tjockare och flottigare än Jabba the Hut, för lyckan finns ju i Mammon…

Likadant är det med pokersvängen. Vilka människor är intressanta? Jo de som tjänar en helvetes massa pengar. Övriga kan dra åt helvete.

Pokersvängens jagare efter elitsinglar heter Erik Rosenberg. Erik är bara intresserad av rika människor. Som den sista verkligt intresserade av vilka som tjänar mest pengar, glider han omkring och är starstruck mest varje dag. Han älskar det här. Han har släppt alla sina tidigare åsikter och moraliska betänkligheter, för att gå Mammons väg på ett eget sätt. Visst finns det judiskt påbrå, men det är nog inte hela sanningen även om den vore enkel.

Vad JAG ser är den sista fåntratten på barrikaderna. Den sista som försvarar allt och alla som har något med ett visst kortspel att göra. Han får bra betalt för det här, den saken är klar. Han har sålt precis hela sin själ, sin integritet och sitt subjektiva tyckande till en rutten bransch. Jag vet inte om jag ska gratulera eller beklaga. Jag låter skiten vara så länge.

Som medmänniska hoppas jag att Erik har det bra där på Cypern. Att hans familj mår bra och att plånboken sväller.
Som kritiker hoppas jag att Erik ser sanningen om sig själv, när pengarna tagit slut.

Som ett hett tips, när allt gått åt helvete…registrera dig inte på ”elitsinglar.se” Erik…