Jag är faktiskt inte speciellt förtjust i människor.

Av alla tusentals människor jag interagerat med genom alla år, så finns det ju bara en handfull som är något att ha. Resten skiter jag fulla fan i. Just den här egotrippade, penningkåta skara inom arten människa är jag gärna utan. Jag umgås mycket hellre med djur.

Hittills har inte en enda talgoxe gett sig ut för att vara något annat än en liten fågel. Ekorren och hackspetten försöker inte vara annat än de är. Alla hundar, katter, marsvin, kaniner m.fl. har alltid bara varit sig själva. De har aldrig spelat någon teater för att lura mig på något sätt.

Människor däremot…

Om jag skulle berätta om alla ruttna människor som korsat min väg under 55 år, så tror jag att en viss rädsla för mörker skulle infinna sig hos läsaren. Alltså skiter jag i det och konstaterar helt kallt att jag faktiskt inte är speciellt förtjust i människor…