Jag är så tacksam över att du finns där för mig, Gud.

Du vakar över mig när mina dagar är svåra och du hjälper mig genom livets alla krångligheter.

Men just idag har du faktiskt goofat bigtime, som cyberungarna brukar säga…

Jag såg fram emot min första betalda semester på tjugo år. Jag sköt på semestern för att den skulle passa verksamheten. Jag valde att vara ledig i september och jobbar arslet av mig fram till skolstarten i slutet av augusti…Vad gjorde du för mig, Gud?

Du skickade ett rostigt jävla armeringsjärn, rakt upp i arslet på mig. Ibland behöver jag ett spett i stolgången, men inte nu. Du vet hur det såg ut förra året vid den här tiden och du vet att vi var jävligt nära att träffas face to face. Likförbannat så gör du så här…nu…

Har du bestämt dig för att jag aldrig ska få vila? Har du det?

Sorry, Gud. Jag har tröttnat på dig. Jag går över till det andra laget. Om vi möts någon gång så kommer vi inte att ha likadana matchtröjor på oss. Min tröja kommer att vara svart.

Tack för den här tiden. Tack Gud…