Jag gjorde en snabb tidsresa häromdagen. ”There and back again”, som Bilbo Bagger hade uttryckt sig. Jag hoppade bara ett drygt halvår framåt, men resan var intressant ändå.

Svepofs styrelse hade hengrannt samlats för en ny manifestation mot orättvisorna i den svenska lagboken, mot Lotteriinspektionen och mot allt och alla som inte förstod det stora med att spela poker. De ville visa hur mycket skit de själva och den heliga pokern hade  fått av myndigheter, monopolfascister och diverse kritiker av deras eget existensberättigande.

Kamerorna rullade och Svepofs eget produktionsbolag jobbade för fulla muggar. ”Seven hens, one cup” var arbetsnamnet på kortfilmen som var tänkt att sändas i alla tänkbara TV-kanaler, Youtubar och Fejjsbookar.

Styrelsen satt alltså och åt bajs. Ur en hink. Allihop.

Under detta bajsglufsande såg de dessutom väldigt nöjda ut, men det kan ha berott på att alla fått tömma sig. Jag tyckte att det här var ganska äckligt och bestämde mig för att hoppa framåt några dagar, för att slippa se skiten. Jag var mer intresserad av kommentarerna efter att skitätarfilmen hade släppts. Jag beslöt mig för att strunta i kretis och pletis anonyma kommentarer, på nätet, och koncentrerade mig istället på vad olika s.k. pokerbloggare hade att säga om saken/skiten…

”AlterVego” hade naturligtvis fullt upp med att hålla sin diplomati på ett sånt sätt att den passade alla tänkbara åsikter. Sålunda tyckte han att skitätandet i sig, var något han själv kanske inte skulle pyssla med, men som ”understatement” och ”point” tyckte han att bajsglufsandet kanske skulle göra att någon kanske reagerade, vilket kanske skulle vara bra, eller dåligt, men huvudsaken var nog kanske ändå att någon jammade…

”Koivunoksa” hade sin synpunkt klar. Det var en succe av kolossalformat och han uppmanade samtliga medlemmar att äta bajs dagligen. ”Det är godare än man tror, vilket jag själv vetat länge”. Att inga kanaler ville sända skiten var också en succe, för då visste man att folk fått upp ögonen för problemet. ”De är rädda för att vi ska bli för stora…”

”Linda.O” kvittrade som en alpget i sin blogg. Hen förklarade i tårdrypande bokstäver att detta verkligen visade att hen själv brinner för poker, brinner för att äta bajs och brinner i skallen allt som oftast. Hen hade även försökt locka hit sina världsberömda vänner, som hen brinner för, men dessa hade haft fullt upp med att spela kort om tusenmiljoner. Men de hade ändå tyckt att allt var en brinnande bra föreställning. Fullt i klass med olika sektliknande utbildningar…

”Cylinderhatten” påpekade, i överlägsen ton som vanligt, att han själv redan uppfunnit ett spel som liknade detta. Något som redan hade testats på den sajt där han är anställd. ”Vi hade en variant som kallades Quick-Fix-Shit, där Brollan raketbajsade oss direkt i munnen. Slå det om ni kan, ludofiler.”

”Roschon” applåderade naturligtvis Svepofs agerande och såg detta som ett ”Litet steg för avföringen, men ett gigantiskt kliv för Svepofs trovärdighet”. Han bifogade även några A4 på hur nyttigt det var att äta bajs, hur många olika förbund som gjorde det dagligen och hur gott det egentligen var. Allt bevisat med utdrag ur Qvistipedia…

”Dybblaren” skrev inget om det här.

”Porkerstarr” skrev bara att han tänker kandidera till ordförande, när odören från senaste styrelsemöte lämnat rummet…

”Kenta Lennartsson” var fly förbannad. Inte för att styrelsen hade käkat skit, utan för att han inte fått vara med. ”Är det någon som fått äta skit så är det jag.” ”Jag skulle kunna äta mer skit än någon annan i världen.” ”Jag skulle kunna visa för alla hur man äter skit på ett elegant sätt.”  Det visade sig senare i texten att han mumsade avföring dagligen, för det fick honom att kräkas. Sedan omvandlade han illamåendet till text och tjänade stora pengar på det…

Själv valde jag att inte skriva något om det här. Det kändes som under min värdighet.

Jag önskar er en trevlig dag, alla koprofager och chartister…