Vi ser dem dagligen. De här ynkliga figurerna som in absurdum måste påpeka att de minsann aldrig ljuger, att de aldrig kör med någon form av fulspel och att de alltid alltid är de mest renhåriga, renrasiga, beaktansvärda och framgångsrika…

Folk som behöver framhålla sig själv på detta viset, gör att detektorn slår i botten när man granskar dem.

Människor som verkligen förtjänar epitet, som fåntrattarna och lögnarna vill tillskriva sig själva, går aldrig ut med en självförhärligande approach i öppna media. De som verkligen uppfyller alla kriterier av ”bra människa”, behöver inte upprepa detta i offentlig media. De som vet med sig att de har ett helt tågsätt med lik i lasten, gör det nästan dagligen…

Idag ser vi konstaterade bedragare hylla sig själva som ärliga och ickeljugande människor. Vi ser dem utvandrade till soliga stränder, ”bara för klimatets skull”, och vi ser att de är i nedförsbacke…Verkligheten kommer alltid ikapp. De egna lögnerna kommer alltid ikapp. Vilket de har gjort i åratal. Men likförbannat måste bedragaren framhålla sin egen ärlighet, sitt eget självförhärligande och sitt eget trumpetande om renhårighet och ”gentlemannaskap”. Jo tjena.

Jag ser dagligen hur mycket vissa dignitärer ljuger, förfalskar och bedrar. Samtidigt som de framhäver sig själva som de mest pålitliga människorna i världen. Det tragiska är att vissa andra människor tror på skiten. Sånt kan göra mig lite less. Människor jag träffat och interagerat med, uppfattat som intelligenta, men som inte kan SE skiten. Sånt gör mig bedrövad.

Än värre är ju folk som in i det sista försvarat rena bedrägerier och efter att ha fått facit…försvunnit. Eller slutat att snacka om just DEN saken. Bara för att de var lurade själva.

Det finns ingen heder i den offentliga delen av svensk poker. Ingen som helst heder i s.k. kringtjänstproffs. Ingen som helst heder i Svepof eller någon av deras ”stolta samarbetspartners”.  Ingen heder whatsoever…

Jo, det finns faktiskt en viss heder.

Det är hedern hos pokerspelarna som skiter fulla fan i vad kringtjänstproffsen pysslar med. De som är proffs på riktigt och inte via tangentbordet. De som skiter fulla fan i vad jag, eller nån annan har för åsikter. De som aldrig skulle nappa på en erbjudan att skriva bloggar för nån skitsida, oavsett betalning eller inte. De som inte säljer sig till vad dynga som helst…

DÄR finns den enda hedern inom svensk poker…