Jag hör tydligen fel. Jag borde läsa texterna innan jag bildar mig en uppfattning. Att bara lyssna är värdelöst.

När jag var liten, mindre än idag, trodde jag att vi dagligen sjöng om en räka som hade klarat sig undan fiskarnas trålar. Fröken Grön Byxdress körde den här låten varje dag på en gammal tramporgel och alla snorisar sjöng med. ”Trygga räkan, ingen fara” o.s.v. Jag fick aldrig ihop hur den den där räkan skulle räknas in i Guds barnaskara, men det kunde jag leva med. Jag hade ju aldrig läst texten.

På senare år har jag hört fel många gånger. En låt som mals på radion t.ex. Nån sån där konstig brud som sjunger konstiga sånger och visar arslet för att få uppmärksamhet. Finns hur många som helst… Men just refrängen: ”I came in like a rainbow” förstod jag aldrig, förrän jag fick veta att det skulle vara ”wrecking ball”. Ett halvår gick åt till att försöka förstå det här med regnbågen…

Det är alltså något allvarligt fel med min hörsel.

Likadant är det med mina bekanta inom pokersvängen. Jag pratar med dem i telefon och vi träffas ibland(fast sällan) och de har sina klara åsikter om det mesta. Faktiskt ganska jordnära människor allihop.

MEN. När det kommer till att uttrycka sina åsikter i text, så har jag tydligen hört fel igen. Inget av texterna kommer i närheten av vad man vågar yttra vid ett bord ”vänner” emellan. När det kommer till offentlig text, vågar inte en jävel säga vad de tycker. De kollar först med arbetsgivaren, sedan med den egna plånboken och i vissa fall skriver man inte någon text, ifall det skulle kunna reta upp någon inom den självutnämnda parnassen. Eller ”Pappafiguren”…

Allt handlar om personlig vinning. Inte bara pengar utan även ”cred”. Tänk vad mysigt det skulle vara att få sitta med Cylinderhatten och höra honom prata om sig själv i timmar. I dagar. I veckor…Det är vad det handlar om. Läs texterna…

Jag har upptäckt att jag är omgiven av ett gäng fegsnören. Encelliga organismer som går dit strömmen tar dem. Bara för sin egen skull. Inget annat. Man äter bajs ifall Cylinderhatten lanserar detta som ett spel från djupaste Borneo. Man ser aldrig kritiskt på någonting inom spelbranschen, för Pappa Unibet har redan lanserat sin ”Quick fix”(jodå, jag hann se den). Att slicka röv på en sjuttioårig gubbe har aldrig varit ens i närheten av mina olika hobbies, så jag överlåter den verksamheten till några av mina ”vänner”…

Jag vill dock klargöra EN sak.

Det ni pratar med mig om face to face, eller via telefon, går numera rakt in i septitanken. Ni har ingen värdighet. Ni har ingenting. Ni är fega maskar som ser till ert eget bästa, medans ni påstår att ni brinner för poker. Ni säger en sak till mig personligen och ni gör ert bästa för att tysta mig i det offentliga. Det har varit så här länge. JAG finns kvar.

 

Men det är nåt fel på mina öron…