Jag måste spinna vidare på det här temat och göra lite jämförelser mellan Svepof och teatervärlden, för det är just teater som vårt anrika pokerförbund pysslat med i alla år. Förvisso med mer influenser från ”Glada Hudik” än från professionella aktörer…

Inom den riktiga teatern blir föreställningen en succe´, ifall man spelar för utsålda hus och får stående ovationer och inropningar av ensemblen efter en lyckad föreställning. Det är alltså publik och kritiker som bedömer föreställningen och aktörerna. Precis som det alltid har varit och kommer att förbli.

Inom Svepof är det ensemblen själv som bedömer hur bra föreställningen har varit. Oftast succe. Även om föreställningen bara besöktes av elva personer, där ensemblen räknades in som publik…Även om man annonserat en föreställning i god tid, kallat in publik och givit en gratisföreställning, så kommer det arton människor till föreställningen. Ensemblen kallar det för en succe´. Undrar vad övrig pokerpublik tycker? Alla 250 000…

Inom den riktiga teatern läggs en föreställning ner ifall den inte drar publik och dessutom får dåliga recensioner.

Inom Svepofs teater kräver skådespelarna att kritiker och publik ska komma upp på scenen och göra ett bättre skådespel själva. Annars har de ingen rätt att uttala sig om pjäsen.

Inom den riktiga teatern får de bästa skådespelarna erbjudanden om större roller, både nationellt och internationellt.

Inom Svepofteatern försvinner styrelsemedlemmarna i glömska, medan publik och kritiker sitter med ”skämskudden” framför ögonen. Hur många försvunna skådisar kan ni räkna upp? Jag kan fylla på listan med namn som ni glömt…

Svepofs ordförståelse, när det gäller ordet ”succe´”, är inget annat än ett gigantiskt ”fiasko”…