Steinbeck skrev en roman som hette ”Of mice and Men”. Filmatiserad ett antal gånger. Hela storyn är applicerbar på en väldigt speciell ankdamm, där en helvetes massa möss huserar. Och en och annan råtta.

Jag ska inte dra några jämförelser med Steinbecks roman, även om vi hittar småväxta figurer som förlitar sig på starkare ”vänner”, även om man tycker att ”den store” är ganska korkad i de flesta lägen. Man berättar inte sånt åt sin ”beskyddare”. Man väljer en väg som är bäst för en själv. Om det sedan handlar om att offra sin vän, så gör man det. Men nu ska vi snacka om smågnagare. I mössens och råttornas värld spelar fotboll ingen roll. Även Djurgårdare kan vara gnagare.

Musens hela existens handlar om feghet. Att hålla sig undan. Att fly. Att ställa till så mycket jävelskap man bara kan, innan man flyr. Musen tuggar gärna på elkablar i hus på landet, t.ex. Musen förstår inte att hans gnagande kan leda till döden. Inte förrän hushållets terrorist till katt dyker upp. Då förstår musen vad klockan är slagen och lämnar både hus, närområde och ibland även land.

Musen är så korkad att han äter förgiftad mat, går huvudstupa i fällor, men tror fortfarande att just hans egen ras är den mest överlägsna. All utrotning som hans egna släkt, vänner och familj råkar ut för, är i musens enkelriktade hjärna bara någon annans fel. Han fortsätter att tugga på kablar i något annat hus. Eller i något annat land.  Lika feg och rädd som alltid genom historien.

Musen förstår inte ens vad det gäller när katten leker med honom själv. Han tror i sin enfald att han kommer att vinna matchen. Musen är helt övertygad om att han kommer att kunna vinna mot katten, för att efter triumfen kunna återgå till att helt stillsamt tugga på kablar på en helt annan kontinent. Musens syn på verkligheten är mer skev än Marty Feldmans blick. Inte ens när musen är till hälften uppäten, tvivlar han på sin egen förmåga att kunna vinna matchen. Möss fungerar så. Men även när de bara har ETT ben kvar, så flyr de i ren feghet…

Råttorna är lite tuffare. Ett skadedjur precis som musen, men bra mycket hårdare i sin framtoning. Råttan backar sällan, oavsett vilken terrorist till katt som står framför honom. Oftast torskar råttan fighten, men han tog den i varje fall. Mer än man kan säga om musen. Råttan är trots sin egen kaxigare yta, precis lika mycket fegt flyktdjur som musen. Det krävs lite annat motstånd bara.

Alla vet vi vad som händer när ett fartyg är på väg att sjunka. Det är gnagarna som lämnar båten först. Simmar iväg till fast mark. Vad skulle de på båten att göra? Förutom att tugga på kablar då?

Jo. De är där för att parasitera på människor. För att sprida sina sjukdomar och sin egen ruttenhet till folk som inte förstår bättre.

Precis som i ankdammen…