Jag har funderat på det här länge…

Varför måste folk alltid vifta med en ölburk, för att visa att de minsann har roligt? Kolla varenda raggarträff…alla viftar med ölburkar, utom grabbarna från Delsbo, de viftar med plastdunkar…

Man behöver inte ens gå till raggare. Varenda jävla granne och bekant är likadana. För att visa hur nöjd man är med tillvaron, så viftar man med en ölburk.  – Kolla här! Vi dricker öl! Kan man ha det bättre? Skål!

Det här raggarviftandet med ölburkar, eller för den delen ölglas, har blivit någon form av socialt bekräftelsebehov. Kolla bara Facebook. Var och varannan jävel söker uppmärksamhet genom att plåta fyllda ölglas. -Kolla här! Jag super! Fy fan vad frän jag är! Skål!

Några varierar med lite vinprovning och andra drar påhittade berättelser om gomseglets trumpetfanfarer efter en riktigt rökig singlemalt. Det är ju bara bullshit. Det man vill visa är att man super. Det är minsann fint. Jajamensann. Skål!

Jag följer ibland mina vänners olika resor på Fejjan. Hälften av bilderna är på ölglas. Gud vad pittoreskt. De behöver inte ens vara ute och resa. De plåtar tamefan ölglas även på Slobodans Pizzeria i Förortsholmen.

Vad fan handlar det om? Är man stolt över att dricka bärs? Är biran den enda anledningen till att man åker till Amsterdam, Prag, Budapest eller Säffle? – Kolla här! Jag dricker bira i Krylbo! Skål!

En annan variant är att man plåtar det man äter. Helst när man grillar. Då jävlar ska det visas hur köttslamsorna får sin konsistens på Webergrillen. Oxfile’, kycklingspett och väldigt speciella korvar ska grillas, marineras och ätas…Men det slutar tamefan alltid i en bild på ett ölglas. – Kolla här! Jag super också! Fy fan vad gott! Är ni avundsjuka?

Nej, inte ett dugg. Förvånad kanske, men inte avundsjuk. Förvånad över att så många anser att ett glas pilsner är så jävla mäktigt att man måste dela det med alla man känner. För mig är det bara en pilsner.

Men förmodligen är det väl bara jag som är konstig igen…