Alltså allvarligt…

Jag skiter fulla fan i hur folk pratar. Nej, det gör jag inte. Vissa dialekter och ickedialekter har jag förbannat svårt för. Svårast har jag för folk som prompt måste visa i SKRIFT från vilken sketen landsände de kommer ifrån.

Värmlänningar är värst, tätt följda av Göteborgare. Inga andra i Sverige kör med den här ovanan att behöva påpeka var man kommer ifrån. Det är bara värmlänningar och västgötar.

Varför?

Tycker Röteborgarna fortfarande att de är goa gubbar(och gummor), trots all jävla korruption som kommit fram i ljuset de senaste åren? Jag skulle personligen skämmas pungkulorna av mig, ifall jag var från Götet och kände mig tvingad att replikera något skrivet med: – De ä la inte mitt fel, änna. Äru go eller?

Fine. Snacka så där bland era vänner från samma ruttna landsände, men för inte över skiten till skriven text. Alla vet redan vad ni går för och inget är speciellt charmigt eller har något med ”goa” att göra. Ni är en skamfläck för landet.

Värmlänningar är fan värre.

Så här skriver en av mina polare på fejjan, om att köpa nya däck till bilen:  ”Hååååå. Sprak ny dôbbdäck på biln. Tå finsk bätter kvalitén. Ä att tur att int ä e tôcka kärring sôm är rädd för å dret ner säj. Nu vist dä säj att dä va rent tå falut mä sammerdäcka å men dä får ve att ta te vårn. Nu går dä nog nô forter ätter vägen.”

Alltså va faan…Tycker alltså Värmlänningarna att de är så charmiga och spirituella, att de måste dela med sig av sin  dialekt även i SKRIFT?

Har de glömt Alsterlind? Har de glömt Wermland forever, Tina Kling och alla andra TV-epos som placerat värmlänningarna på tavlan som Sveriges i särklass mest korkade människor? Tätt följda av Göteborgarna dock…

Jag har alltid haft svårt för vissa dialekter. Mest min egen. Jag vägrar dock att släppa min dialekt. Jag vill ha den kvar. Åtminstone lite. Men när jag hör den gamla brottaren Tomas snacka i TV, så vet jag inte om det är värt att hålla kvar vid det som ändå är JAG. Jag gör det likförbannat…MEN, jag kommer aldrig att överföra min dialekt i skriven text. Det gör inte västgötar och värmlänningar.

De är på något sätt övertygade om att deras egen rotvälska uppskattas av den övriga världen. Så är det inte. Den övriga världen har för länge sedan förstått att såna här människor borde hållas i hägn. De själva kommer aldrig att förstå.

Vi snackade om det där med dialekter, Leffe och jag, på julaftonen…Jag påstod helt iskallt att jag aldrig skulle kunna ha ihop det med en skånska. Det skulle aldrig fungera. Alla skarpa ”JA” och ”NAAJ”, skulle förmodligen skicka mig bakom galler. Jag skulle heller aldrig stå ut med en finska som försöker prata svenska…  – Suss mej snälla…

Jag står förvisso inte ut med finskor som pratar finska heller, så det spelar ingen större roll. Dessutom har de ganska hängiga rövar i allmänhet.

Dessa envisas dock inte med att SKRIVA på dialekt. Det ska de ha cred för. Inget annat. Jobbiga typer oftast.

Sensmoralen är att värmländskor bör hålla käften ifall de vill få en karl.

Finskor likaså, ifall siktet inte är inställt på Nordafrikaner.

Göteborgare bör hålla käften i all framtid…