Jag har haft de där provokativa diskussionerna med fler fruntimmer än jag kan minnas. Det är alltid lika roligt och alltid lika ologiskt. Men roligt.

Jag kommer ju själv från en tid då tjejer inte ens rakade sig under armarna. Än mindre mellan benen. Silikon var bara ett gummiliknande medel som man använde för att dra fogar i badrum och vid diskbänken.

Botox hade ingen jävel hört talas om, förutom vissa veterinärer.

Härom dagen hörde jag en fjortisbrud, på fullaste allvar, anse att kroppsbehåring var något onaturligt och skulle tas bort. Jaså jaha?

Mina egna debatter med olika fruntimmer har ändå varit ganska oskyldiga, med dagens mått mätt. Vi snackade mest om smink och kläder…

– Men hörru, varför måste det ta flera timmar för dig att få på dig kläderna, bara för att vi ska ut och träffa folk?

– Jamen, jag vill ju vara fin när vi ska ut. Det är för min egen skull.

– Men om det vore för din egen skull så skulle du ju trippa omkring härhemma också, i kort kjol och nyllet fullt av smink?

– Men det är ju inte bara för MIN skull, utan även för DIN skull. Jag vill ju vara fin så att du kan vara stolt över mig.

– Men om det vore för MIN skull så skulle du ju trippa omkring härhemma  också, i kort kjol och nyllet fullt av smink…Kom igen nu, det handlar ju bara om en tävling er tjejer emellan, eller hur? Eller för att sprätta lite för hannarna…

– Äh, du fattar ju ingenting. Jag är klar om 45 minuter…

Jag ser tillbaka på hur det var för länge sedan. Det var likadant. Men ändå helt jävla annorlunda. De enda s.k. skönhetsoperationer som gjordes, var ifall någon stackare hade stora utåtstående öron.

På sjuttiotalet kunde man beställa knulldockor via någon diskret handlare. De såg ut som fan. Jättepattar och jättemun. Truten formad som ett ”O”. Inte tillstymmelse till könshår i skrevet och oftast en blond peruk på skallen. Reklamen ville dock göra gällande att ”Lucy” hade ”hud som kändes mer äkta än riktig hud”…

40 år senare vill dagens damer se ut som knulldockan ”Lucy”. De fixar brösten så att de ser ut som en hörnflagga som bär två basketbollar. De sprutar nervgift i ansiktet för att bli en deadringer av Kajsa Anka. De rakar bort/eller vaxar bort varenda ”onaturligt” hårstrå som kan tänkas infiltrera deras kroppar. De kör med ”extensions” där de ”naturliga” hårstråna inte har vuxit i den takt de önskade.  Och de känner sig helt naturliga. ”För alla gör ju så”…

Jag är inte helt bekväm med dagens skönhetsideal.

Själv har jag sett likadan ut i 40 år. Ungefär likadana kläder också. Jag brukar vara hip vart åttonde år ungefär och däremellan är jag hopplöst ute. Jag har aldrig känt att jag måste tävla med någon om utseende eller outfit. Vart jag än ska, är jag klar på en kvart. Man sparar mycket tid på att vara en slusk. Tid som man kan ägna åt att studera fruntimmer. En av mina favorithobbies.

Men jag är glad att jag inte är 22. Fy fan. Tänk bara vilket jidder innan man ska ut och fika…

– Men hörru, ska vi inte gå ner och ta en Latte hos Noppis som vi bestämt?

– Jag går ingenstans innan mina läppar har läkt och dessutom har jag inte hunnit vaxa hönan ännu.

– Men du behöver väl för fan inte flexa hönan över en latte lixom?

– Jamen jag vill ju vara fin när vi ska ut.

– Hur länge tar det innan läpparna gått till sig?

– Äh du fattar ju ingenting. Jag är klar om två veckor. Du kan ju alltid ta och raka och sminka dig själv under tiden…